Finsk pdf-uppsats om Färganalys

Uppsats av Sara Sandgren Diago

http://www.theseus.fi/handle/10024/24218

IconTryck på pdf-ikonen så kommer uppsatsen upp! Sara Sandgren Diago har baserat arbetet på ”Colour for All Seasons”

När det gäller Colour for All Seasons: Efter att årstiden är bestämd, är nästa steg att se om kunden inom sin årstid
är Light, True, Vivid eller Contrast.

Skulle vilja klistra in porträttbilderna här – men dom går inte att överföra.

Skönheten i dina färger
– en kreativ studie om att finna de rätta färgnyanserna
och färggraderna genom personlig färganalys

Sara Sandgren Diago

Examensarbete för  YH-examen
Utbildningsprogrammet för Skönhetsbranschen
Vasa 2010

Titel: Skönheten i dina färger
– en kreativ studie om att finna de rätta färgernyanserna  
 
och färggraderna genom personlig färganalys

 

Jag, Charra, klistrar in beskrivnnigarna av Personerna här:

7.1 Minna: Light Vår
Minnas hy är persikobeige till nyansen, har en gul underton och är ljus, blek,
nästan genomskinlig. Hennes hårfärg är naturlig och är halmblond till färgen,
men har under sommaren blekts och fått en varm lite orange ton. Hennes
ögonfärg är en mellantonad grön, vilket är ganska ovanligt för vårar och lätt
skulle kunna göra att man tar henne som en höst, men på grund av hennes
behov av ljusa och klara färger bevisas det att hon är en vår.
På före-bilden har Minna på sig en svart och vitrandig tröja med lila detaljer
där färgerna är från vinterns färgpalett. De starka kontrasterna i de vita och
svart ränderna blir en för stor kontrast för Minna och man ser hur all färg
försvinner från hennes ansikte. Rödheten i hennes ansikte kommer också
fram mera och hela ansiktet började kännas platt. Fast hennes hårfärg
annars är rätt, känns den på bilden fel och som om den inte passade in.
På efter-bilden kan man tydligt se att färgen har återvänt till hennes ansikte
och att håret komplementerar hudfärgen. Den ljuskorallfärgade tröjan är nu i
rätt färggrad och framhäver hennes egna färger bra. Den är inte för mörk och
tar mera fram hennes läppfärg. Hennes make-up går i ljusa och varma färger
där ögonskuggan består utav en naturvit highlight, aprikospärlemor- och
brunpärlemorskugga, samt svart maskara. Rougen går i en varm ljusrosa och
läpparna i en laxrosa läppglans.  Helheten av färgerna i efter-bilderna
passade utmärkt ihop och Minna ser ut att stråla på bilden. (svart mascara till en så spröd Vår?!)
Minna analyserades till färgårstiden Light vår. Enligt Buscher (1992) och
Jackson (1993) framstår vårar ofta som ömtåliga och spröda, ett intryck som
väl passar in på Minna. Hennes hårfärg är en typisk halmblond med en
gyllene skiftning som enligt Buscher (1192) och Spillane (1991) är typiskt för
vårar. Även hennes pesikobeiga hy indikerar att hon hör till färgårstiden vår.
Hennes gröna ögon är det enda som skulle kunna vilseleda en att tro att
Minna är en höst eftersom det inte är alltför vanligt med gröna ögon hos vårar
påstår Jackson (1993) och Buscher (1992). Höstens starka, murriga färgerna
blir alltför tunga för Minna, samt hennes behov av ljusa klara färger, bevisar
att hon är en vår. På grund av Minnas ljusa hy, hår och mellannyanserade
ögon analyseras hon enligt Beauty for all seasons till en Light vår, vilket gör
att hon bäst passar i ljusa färger. Detta har tagits i beaktan i hennes smink
som alla går i ljusa färger. Alla sminkfärger som Minna har på efter-bilden är
tagna från vårens färgpalett. Hennes tröja går också i en ljus vårig färg som
framhäver hennes naturliga färger och ljushetsgrad.

28??

Bild 5. Före-bild. Modell Minna: Light Vår. Bild 6. Efter-bild. Modell Minna:
Light Vår.
29??
7.2 Iida: True Sommar
Iidas hy är beigerosa med en blå underton och går bra ihop med hennes
kalla akvamaringråa ögon. Kontrasten mellan hennes hy och ögon är inte
stor, vilket ger ett mjukt och dämpat intryck. Man ser heller ingen stor skillnad
mellan hennes ögonfärg och iris, utan ögonvitan är mjukt mjölk färgad.
Hennes hår är färgat i en kall, askig, pärlemornyanserad mellanbrun färg,
som är nära hennes egen färg, en något ljusare kall ljusbrun.
På före-bilden är Iida klädd i en orangefärgad tröja, som är sommarens
värsta färg. Orange är den enda färgen som sommaren inte passar i och det
märks på denna bild. Rödheten i hennes ansikte kommer fram att hon ser
fläckig ut i ansiktet. Hon ser även blek ut, nästan sjuk. Tröjan tar all
uppmärksamhet från bilden och Iida själv tynar bort. Tröjan är inget bra
komplement till hennes egna färger.
På efter-bilden har Iida på sig en mellanfärgad grå t-shirt med olika blåa
streck på. Hon har även mellanfärgade accessoarer på sin handled för att
piffa upp outfiten lite. Iidas ögonmake-up består utav en kall ljusgrön och en
mellantonad blå-lila ögonskugga och svart maskara som passade bra med
hennes ögonfärg. Som rouge har hon en gammalrosa, lite skimrande färg,
men på läpparna har hon inte någonting annat än lite läppfett eftersom
hennes egen läppfärg är så pass stark och i rätt ton. På efter-bilden ser man
med ens att hennes hud ser mycket jämnare och friskare ut. Hennes läppar
fick en mycket bättre och jämnare färg och de ser inte lika flammande ut.
Hela intrycket ser bättre ut och det finns nu en bra balans i bilden. Iida ser
mjuk och frisk ut.
Iida analyserades till färgårstiden True sommar. Hon ger det typiska intrycket
som man får av en sommar, nämligen att hon till sin färg är mjuk och
dämpad, vilket Spillane (1991) beskriver som typiskt för somrar. Iidas
beigerosa hudton med blå underton och hennes akvamarin gråa ögon är
typiska påpekar Spilane (1991), Buscher (1992) och Jackson (1993). De
säger vidare att det också är vanligt att ögonen framstår som lite dimmiga
och oklara och inte bildar någon stor kontrast mot ögonirisen. Iidas naturliga
30??
hårfärg är en askig ljusbrun färg, men som nu har blivit färgad till en lite mer
intensiv och lite mörkare askbrun. På grund av att hennes hy, hår och
ögonfärg är alla i en mellanton blir hon enligt Beauty for all season
analyserad till en True vår, vilket betyder att hon klär bäst i sommarens
mellantonade färger, inte för ljusa och inte för mörka färger. Hennes smink
går just i dessa färggrader och det gör att det inte blir för stor kontrast till
hennes ljusa och mjuka hud. Skulle hon ha haft en mörkare färg, så skulle
det ha blivit för mörkt och det skulle inte ha blivit någon harmoni i helheten.
Hennes tröja och accessoarer går också i en mellanfärggrad, vilket också går
efter Beauty for all seasons färganalysmetod. Alla Iidas smink-, kläd- och
accessoarfärger går enligt sommarens färgskala. (Beauty for all season,
2000; Spillane, 1991, 42-47)

31??

Bild 7. Före-bild Modell Iida: True Sommar. Bild 8. Efter-bild Modell Iida: True
Sommar.
32??
7.3 Lennart: Vivid Höst
Lennarts hy är en varm och gyllene olivton som går väl ihop med hans
glasklara och glödande kastanjebruna ögon. Han har svart hår och han har
svarta markerande ögonbryn. Helhetsintrycket av Lennart är mörkt, men
hans varma toner mjukar upp helheten.
På före-bilden har Lennart en kall ljusrosa tröja från vinterns färgpalett.
Denna tröja är alldeles för ljus för Lennart och alldeles för kall. Han blir
blekare i ansiktet och färgojämnheter i hans hy kommer fram. Han får även
mörka ringar under sina ögon och hans läppfärg blir blekare. Ögonbrynen ser
också ut att inte passa in eftersom de känns för mörka för honom. Hans egna
naturliga färger harmoniseras inte med klädfärgen.
På efter-bilden är Lennart klädd i en mörkgrå långärmad tröja som har en gul
underton. Den mörka färgen komplimenterar hans egna färger bra eftersom
han är så mörk och detta inför en balans i bilden. Här syns det att hans hud
har blivit mycket slätare och de mörka ringarna under hans ögon har
försvunnit. De olika färgojämnheterna i hans ansikte har också försvunnit och
jämnat ut sig. Hans ögonbryn passar även nu bra in och komplementerar
hans ansikte. Han har även en klocka i svart och stål som går i rätt
mörkhetsgrad och kompletterar outfiten.
Lennart analyserades till färgårstiden Vivid höst. Lennart passar bra in på
Beauty for all seasons beskrivning vivid, vilket betyder färgstark och intensiv.
Lennarts hudfärg är olivfärgad med en varm och gyllene underton, vilket
enligt Spillane (1991), Buscher (1992) och Jackson (1993) år typiskt för
höstar. Hans ögon är glasklara, nästan glödande kastanjebruna med en
honungsfärgad ring runt pupillen, vilket Jackson (1993) och Buscher (1992)
anser vara vanligt hos vissa höstar.  Hans hår är svart vilket man kanske inte
relaterar som en hösthårfärg men som är vanligt för mörkare höstar som
Lennart, menar Jackson (1993) och Buscher (1992). Enligt Beauty for all
season är Lennart en vivid höst vilket menar att han allra bäst passar i lite
mörkare färger så att det inte blir för stor kontrast mot hans naturliga färger.
Lennart har på efter-bilden bara blivit lite sminkad med puder som går i en
33??
varm ton för att ta bort eventuella glansigheter. (Beauty for all season
international, 2000)

34??

Bild 9 Före-bild. Modell Lennart: Vivid höst. Bild 10. Efter-bild. Modell
Lennart: Vivid höst.
35??
7.4 Janina: Contrast Vinter
Janinas hy är mjölkvit med en blå underton som är i stor kontrast med resten
av hennes egna färger, vilket är vanligt för vintrar. Hennes ögonfärg är en
stark, klar och tydlig grön och kontrasten mellan iris och ögonvitan är stor.
Hon har även håret färgat i en mörkbrunröd färg, vilket gör att man får lite av
en Snövit-känsla över henne.

På före-bilden har Janina på sig en varm mellantonad mintgrön topp från
vårens färgpalett. Janina se blek och sjuk ut av färgen och till och med
hennes läppar har nästan tappat all sin färg. Färgen tar inte fram någon
speciell rödhet på Janina eftersom hon inte är så röd i ansiktet, men istället
kommer mörka ringar och linjer fram.

På efter-bilden har Janina på sig alla de tre huvudnyanserna i en grå skala,
nämligen vit, grå och svart.  Nu har Janina fått tillbaka sin färg i ansiktet och
man ser tydligt att de skarpa kontrasterna passar henne utmärkt. Janina har
på bilden en mellangrå ögonskugga och markerade ögon med en svart kajal.
Som rouge har hon också en ganska mellantonad kall rouge för att sedan
avsluta med en kall och klar blåbaserat rosa läppstift. Janina är alltså
sminkad i alla ljus- och mörkhetsgrader eftersom det passar henne när hon
är en kontrast. Det syns att det passar henne eftersom det starka läppstiftet
inte blir för kraftigt för hennes ljusa och bleka hy utan bara får den att se
renare och slätare hy.

Janina analyserades till färgårstiden Contrast vinter. Hon är enligt Spillane
(1991), Jackson (1993) och Buscher (1992) en typisk vinter med blå
undertonad mjölkvit hy, mörkt hår och mellannyanserade ögon. De menar
också att vintrarna är de enda som framgångsrikt kan bära kritvitt och svart
och det kan man se på Janina. På bilden har hon färgat sitt hår i en kall
mörkbrunröd färg som klär henne bra. Hennes annars naturliga hårfärg är en
mellannyanserad askbrun färg, vilket enligt Spillane (1991), Jackson (1993)
och Buscher (1992) är typiskt för vintrar. Janinas ögonfärg är djupgrön, vilken
36??
kontrastar bra med den klarvita ögonvitan. Janina analyserades till en
Contrast vinter enligt Beauty for all season på grund av att hon har alla tre
steg i gråskalan i hennes egna färger, nämligen ljus hy, mellannyanserade
ögon och mörkt hår. Detta gör att hon kan ha vilka som helst av vinterns alla
färger, såväl i kläder och smink. Bäst passar det henne att ha alla olika
nyanser på samma gång för att få Contrast-känslan fram på ett bra sätt.
Detta ser man i hennes smink där jag sminkade henne i alla olika ljus- och
mörkhetsgrader, samt kläderna som också är i olika ljus- och
mörkhetsgrader. I hennes ögonmake-up har hon en mellangrå ögonskugga
över hela ögonlocket och markerade ögon med svart kajal och maskara.
Hennes rouge går i en mellangrad och hennes läppar i en mörkgrad, allt
enligt Beauty for all seasons internationals sätt att sminka contraster. (Beauty
for all season international, 2000)

37??

Bild 11. Före-bild. Modell Janina: Contrast vinter. Bild 12. Efter-bild. Modell
Janina: Contrast vinter.
38??
7.5 Tolkning av resultat mot tidi
__________________________________________________________________________
Hösten 2010                Sidantal 44                      Bilagor  2
__________________________________________________________________________
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att göra en studie om färganalysens påverkan på
människans utseende.  Jag vill i mitt arbete även lyfta fram vikten av de olika ljus- och
mörkhetsgraderna i årstiderna och hur dessa kan anpassas i styling.  Med mitt
examensarbete vill jag gå djupare in i ämnet på grund av mitt personliga intresse och för
att andra estenomer och yrkesmänniskor skall ha nytta av arbetet om färgval inom
deras olika stylingområden.

De teoretiska utgångspunkterna innehåller fakta om de fyra färgårstiderna samt om
deras olika ljus- och mörhetsgrader. De ger en enkel inblick i hur de olika färgårstiderna
är indelade. I den teoretiska bakgrunden tas färganalysens historia och färgens mentala
påverkan upp. Färganalys med Beauty for all seasons international (2000), styling och
porträttfotografering användes som datainsamlingsmetod och som dataanalys valde jag
bildanalys.

I resultatredovisningen presenteras fyra modeller av olika färgårstider och ljus- och
mörkhetsgrader med två bilder per modell. Det finns en före-bild där modellen bär fel
färg för sin färgårstid och en efter-bild där modellen bär rätta färger och ljus- och
mörkhetsgrader. Bildanalysen visar tydliga skillnader mellan före- och efter-bilden och
studien visar att det finns en positiv skillnad på att bära de rätta färgerna och ljus- och
mörkhetsgraderna enligt ens personliga färgnyanser.
__________________________________________________________________________
Språk: Svenska        Nyckelord: färganalys, färg
__________________________________________________________________________

BACHELOR’S THESIS
Author:

Sara Sandgren Diago
Degree Programme:
Beauty and Cosmetics, Vaasa
Supervisors:
Erja Halmesmäki-Hansson
Jaana Ylimartimo

Anna-Lotta Mörk
Title: The beauty in your colors
– a creative study on how to find the right shade of color and
brightness through personal color analysis
__________________________________________________________________________
Autumn 2010                  Number of pages 44                     Appendices 2
__________________________________________________________________________
Summary
The purpose of this thesis is to study the effect of color analysis on a person’s
appearance. I also want to highlight the importance of the light and dark shades in the
different color seasons and how they can be adapted in styling. With my thesis I want to
go deeper into the subject because of personal interest in the subject and to enable
beauticians and other professionals to benefit from my work when it comes to color
choices in their different areas.

The theoretical starting points contain facts about the four different color seasons and
their light and dark shades. They give a simple explanation of how the different color
seasons are divided. In the theoretical background the history of the color analysis and
the mental impact of color are discussed. Color analysis with Beauty for all Seasons,
styling and portrait photography were used as data collection methods and as data
analysis method I chose picture analysis.

In the result presentation, four models of different color seasons and shades of light and
darkness are presented in the form of two pictures per model. One “before” picture
where the model is wearing the wrong color for their color season and one “after”
picture where the model is wearing the right colors and shades of light and darkness.
Picture analysis shows a clear difference between the before and after pictures and the
study shows that there is a positive difference in wearing the right colors and shades of
light and darkness according to the person’s own personal coloring
__________________________________________________________________________
Language: Swedish                   Key words: personal color analysis, color
__________________________________________________________________________
Filed at: The examination work is available either at the electronic library Theseus.fi or in
the library.
??
Innehåll
1 Inledning………………………………………………..………………..………..1

2 Syfte……………………………………………………..……………………..….2

3 Teoretiska utgångspunkter…………………………….………………………..2
3.1 Färgårstidernas indelning……………………….…………………….2
3.2 Våren……………………………………………….……………………3
3.3 Sommaren…………………………………………..………………….4
3.4 Hösten……………………………………………….…………………..6
3.5  Vintern……………………………………………….………………….7
3.6  Årstidernas ljus- och mörkhetsgrader…..…………..……………….8

4 Teoretisk bakgrund………………………………….………………………..10
4.1  Färganalysens historia…………………….…………………………10
4.2  Färgers mentala påverkan……………….…………….…………….12

5 Tidigare forskning………………………………………………..……………16

6 Undersökningens genomförande……………………………………………20
6.1  Färganalys enligt Beauty for al seasons international……………20
6.2  Styling………………………………………………………..…………22
6.3  Porträtt fotografering………………………………….………..……..23
6.4  Bildanalys………..…………………………………………………….23
6.5  Undersökningens praktiska genomföran.…………………………..24

7 Resultatredovisning och tolkning……………………………………….……26
7.1 Minna: Light Vår……………………………………………………….26
7.2 Iida: True Sommar…………………………………………………….29
7.3 Lennart: Vivid Höst……………………………………………………32
7.4 Janina: Contrast Vinter……………………………………………….35
7.5 Tolkning av resultat mot tidigare forskning…………………………38

??
8 Kritisk granskning…………………………………………………….…….…40
9 Diskussion……………………………………….……………….……………43
Litteratur
Bilagor

1 Inledning

Sann skönhet är något som ligger djupt inom oss och som bara vänttar på att
bli frisatt.  Detta påstår Scott Barnes, en av Hollywoods främsta make-up
artister, som har gett sitt liv för att få fram kvinnors naturliga skönhet. Han
menar att varje kvinna har speciella karaktärsdrag och färger i sitt utseende,
vilket gör oss unika och graciösa. Vi behöver oftast bara någon som hjälper
oss att ta fram de sidorna inom oss och få oss att känna oss självsäkra,
sexiga och vackra.
När det kommer till vårt utseende är det något som vi inte kan lägga för
mycket tid på. Med det representerar vi oss själva för världen. Vi kan själva
bestämma hur vi vill att vår granne ser oss, men ibland kommer vår
okunskap emot oss. I dessa fall behöver vi någon som har den kunskapen att
få oss att stråla som de skönheter vi egentligen är.
Färger har en enorm betydelse när det kommer till vårt utseende. Kändisar
och deras stylister har i många år använt sig av färganalys och vi kan se
dess betydelse i hur en stilhelhet kan gå från hit till miss bara på att man
använt sig av fel färgnyanser eller ljus- och mörkhetsgrad vid stylingen.
Syftet med detta examensarbete är att göra en studie om färganalysens
påverkan på människans utseende.  Jag vill i mitt arbete även lyfta fram
vikten av de olika ljus- och mörkhetsgraderna i årstiderna och hur dessa kan
anpassas i stylingen.  Med mitt examensarbete vill jag gå djupare in i ämnet
på grund av mitt personliga intresse och för att andra estenomer och
yrkesmänniskor skall ha nytta av arbetet om färgval inom deras olika
stylingområden.

2 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att göra en studie om färganalysens
påverkan på människans utseende. Jag vill i mitt arbete även lyfta fram
vikten av de olika ljus- och mörkhetsgraderna i årstiderna och hur dessa kan
anpassas i stylingen.  Med mitt examensarbete vill jag gå djupare in i ämnet
på grund av mitt personliga intresse och för att andra estenomer och
yrkesmänniskor skall ha nytta av arbetet om färgval inom deras olika
stylingområden.

3  Teoretiska utgångspunkter

I de teoretiska utgångspunkterna kommer jag att lyfta upp hur man åtskiljer
personer till de olika färgårstiderna.  För att kunna göra en färganalys måste
man ha en del förkunskaper om vilka färgegenskaper som hör till vilka
årstider, vilket jag kommer att klargöra i de olika kapitlen. Efter varje
färgårstid som beskrivs, finns det ett exempel av de färger som hör till den
omskrivna färgårstiden. Jag kommer även att lyfta fram vikten av de fyra
olika färggraderna inom de fyra årstiderna som man oftast inte betonar
tillräckligt mycket. (Beauty for all seasons international, 2000)

3.1 Färgårstidernas indelning
Färganalysens syfte är att få fram en människas naturliga färger på allra
bästa sätt genom att bära färger som är anpassade efter dem. Med hjälp av
att bära färger inom ens egen årstid ser man friskare och yngre ut och man
får ett intryck av att människan strålar. I stället för att bära färger som får en
att se sjuk och trött ut, vill man med färganalys lyfta fram de färger som
människan är född med och få dem att synas ännu mera. (Spillane, 1991, 9-
10; Buscher, 1992,12-13)
3??
Färgårstiderna delas upp i fyra årstider, nämligen vår, sommar, höst och
vinter. Dessa fyra årstider delas sedan in i varma och kalla årstider. Till de
varma årstiderna hör vår och höst, eftersom de i sina färger har en gul
underton, medans sommar och vinter hör till de kalla årstiderna på grund av
att deras färger har en blå underton. De varma och de kalla årstiderna delas i
sin tur upp i ytterligare två undergrupper, nämligen klara och dämpade
färger. Vinterns och vårens färger är klara, medan sommarens och höstens
färger består utav mjuka och dämpade färger. (Spillane, 1991, 9-10;
Buscher, 1992, 12-13)
Efter att man analyserats till en årstid är nästa steg att ta reda på vilken ljus-
och mörkhetsgrad av färger inom årstiden som passar en bäst.  För att veta
det utgår man från att med hjälp av en grå färgskala analysera ögonfärgen,
hudfärgen och hårfärgens färggrader. Det finns fyra grupper som man kan
höra till, nämligen Light, True, Vivid och Contrast. Beroende på vilken av
dessa grupper man sedan hör till, så anpassas sminket, hårfärgen, kläderna
och accessoarerna efter det. (Beauty for all seasons international, 2000)

3.2 Våren
Vårmänniskorna hör till de varma årstiderna och ger i regel ofta intrycket av
att vara ömtåliga och spröda och behöver klara färger för att se mera levande
ut. Deras hud har en gul underton och är ljus, blek, nästan genomskinlig.
Dennes
hudnyanser
är
krämig
elfenbensfärgad,
persikorosa
eller
persikobeige och gyllenbruna fräknar förekommer ofta. Av alla årstider är det
vårar som lättast rodnar och har rosiga kinder, vilket är ett kännetecken för
årstiden, men de kan lätt även förväxlas med sommaren som också har
mycket rosa toner. Det viktiga att komma ihåg är att vårarna alltid har en gul
underton. (Spillane, 1991, 36-42; Jackson, 1993, 34-72; Buscher, 1992, 14)
Vårmänniskornas hår går oftast i ljusa nyanser såsom guldblond, halmblond,
rågblond, beigeblond eller i en ljusrödaktig färg. Det förekommer även
mörkare nyanser, till exempel gyllenbrun, mörk honungsfärg eller svartröd,
men vad alla dessa har gemensamt är att de har en naturligt gyllene lyster.
Ibland kan man misstro sig att en rödhårig vår är en höst på grund av den
4??
orange tonen som finns i håret. Det visar sig till slut att de är vårar tack vare
deras behov av klara färger, så det lönar sig inte att gissa. När vårarna sedan
kommer till de äldre åren, grånar deras hår inte fint, utan de gråa hårstråna
skiftar i en gul ton och den gråa hårfärgen ser inte ren och vacker ut. Så när
de gråa hårstråna börjar dyka upp, är det klokt att börjar färga håret i
ungdomens färg. (Spillane, 1991, 36-42; Jackson, 1993, 34-72; Buscher,
1992, 14)
Vårens ögonfärgsskala är bred och består oftast av gröna, blåa eller
akvamarina färger. En del har ögon klara som glas, medan andra kan ha en
guldsvärm runt pupillen. Brunögda vårar förekommer också, men då har de
oftast gyllenbruna eller topasfärgade ögon. Mycket mörka och starkt gröna
ögon är dock mycket ovanliga bland vårmänniskor. (Spillane, 1991, 36-42;
Jackson, 1993, 34-72; Buscher, 1992,14)

Bild 1: Vårens färgpalett (Face Factory Oy)

3.3 Sommaren
Sommaren hör till de kalla årstiderna och ger ofta ett intryck av mjukhet och
femininitet. Somrar passar med att bära pastellfärger och mjuka neutrala
färger och bör undvika skarpa kontraster eftersom det är allt för hår mot
hennes ansikte. Sommarmänniskors hud har ofta en blå underton i sig och är
synligt skära och ljusa till sin färg, nästan genomskinliga. Deras hy kan vara
beigerosa, rosaaktig, elfenbensvit eller olivtonad. Fräknar kan förekomma
5??
men då går det mera i grått än i gyllenbrunt. En sommar kan även vara en
aning gulblek, speciellt på sina armar, men hon har vanligen rosa kinder.
(Spillane, 1991, 42-47; Jackson, 1993, 48-49; Buscher, 1992, 16)
De flesta somrar har blont, ljusbrunt eller mörkbrunt hår, men alla går i en
askig ton. De har oftast ljust hår som barn som sedan mörknar med åldern
och får en ”råttgrå” färg. Det är också på grund av den mörknande färgen och
det ”råttgråa” som somrarna oftast är de som vill ”piffa upp sig” med att färga
håret eller att laga slingor. Några få somrar har även rödaktiga nyanser i sitt
hår p.g.a. hårets pigment, vilket man speciellt kan se hos vissa män som har
askblont hår och rött skägg. Sommaren grånar oftast på ett tilldragande sätt
och det kan vara snyggt att lämna kvar det gråa slingorna för att få ett
naturligt ljust utseende. (Spillane, 1991, 42-47; Jackson, 1993, 143-147;
Buscher, 1992, 16)
Ögonfärgerna för somrarna är oftast gråaktigt blåa, gröna, akvamarinfärgade
eller hasselnötsbruna nyanser. Oftast framstår de även som lite dimmiga och
oklara och bildar ingen stor kontrast mot ögats iris. Det finns dock en del
somrar som har tur nog att ha riktigt intensivt blåa ögon, vilket också är
kännetecknande för somrarna. (Spillane, 1991, 42-47; Jackson, 1993, 48-49;
Buscher, 1992, 16)

Bild 2: Sommarens färgpalett (Face Factory Oy)

6??
3.4 Hösten
Höstmänniskan hör till de varma årstiderna och de skiljer vanligtvis ganska
mycket från varandra. De finns de som är ljusa till hyn och har en elfenbens-
färgad eller lite persikofärgad hy. Sedan finns det de som har mera
gyllenbeige, olivton till djup kopparfärgad hy, men de har alla en gyllene
underton. Ibland kan det också verka som om höstar och vårar har ganska
samma färgskala, men då kan man se skillnaden på kindfärgen, eftersom
våren oftast är mer rosig om kinderna, medan höstens kinder är färglösa.
Fräknar är också vanliga hos hösten och går då oftast i en röd ton. (Spillane,
1991, 46-53; Jackson, 1993, 50, 71-72; Buscher, 1992, 18)
Hårfärgen hos vissa höstar kan vara gyllenblond som barn, men den mörknar
oftast med åldern. Röda nyanser på hårfärgen är de vanligaste hos hösten.
Allt från morotsfärg, kastanjebrunt till rödbrunt förekommer. Det finns dock
undantagsfall där en höst kan ha träkolsvart hår. När hösten börjar få gråa
hårstrån, borde den inte låta dem synas före de har växt ut helt, eftersom det
har en tendens att bli gulgrått och bara se gammalt och osnyggt ut. Först när
hela håret har blivit grått kan det se fint ut och de varma tonerna i det gråa
kommer bättre fram och kompletterar hudtonen. (Spillane, 1991, 46-53;
Jackson, 1993, 50, 71-72; Buscher, 1992, 18)
De flesta höstar har klara, nästan glödande ögon som oftast är bruna eller
gröna.  Deras bruna ögon är oftast topasfärgade eller har stänk av gyllene
toner eller guld. Deras gröna ögon är oftast klargröna, grågröna eller
olivfärgade. De kan även ha akvamarinblå ögon, ljusblå ögon eller stålblå
ögon men aldrig blågrå eller klarblå ögon eftersom de inte är höstens färger.
(Spillane, 1991, 46-53; Jackson, 1993, 50, 71-72; Buscher, 1992, 18)

7??

Bild 3: Höstens färgpalett (Face Factory Oy)

3.5 Vintern
Vintermänniskorna hör till de kalla årstiderna som passar bäst i klara färger
och med en blå underton. Vintern är också den enda årstiden som kan bära
både kritvitt och svart framgångsrikt och passar utmärkt i skarpa kontraster.
När det kommer till vintrarnas hudfärg kan den variera mycket. Det finns de
som har mjölkvit hy och så finns det de som har olivfärgad, beige och svart
hy. De flesta människor i världen hör till årstiden vinter, mycket på grund av
att de flesta med svart eller orientalisk hy är vintrar. Oftast kan man tro att en
olivfärgad vinter skulle vara varm till sin färg, men man ser oftast att det inte
stämmer när de i höstens färger blir bleka, medan de i vinterns färger får liv.
(Spillane, 1991, 54-59; Jackson, 1993, 46, 64-65; Buscher, 1992, 20)
Hårfärgen hos vintrarna kan vara allt från ljus till mörk men det har alltid en
kall och askig ton. De flesta vintrar är ändå mörka till hårfärgen fast de kan
ha varit ljusa som barn. Det finns dock undantag där vissa vintrars hår kan gå
i en röd kall ton eller att håret är blåsvart. Vintrar är oftast de som grånar i
förtid, men det brukar då oftast bli salt-och-pepparfärgat eller silvergrått.
(Spillane, 1991, 54-59; Jackson, 1993, 46, 64-65; Buscher, 1992, 20)
Vinterns ögonfärg är oftast en djup färg och kontrasten mellan irisen och
ögonvitan är stor. Ögonfärgerna kan vara rödbruna, svartbruna eller
hasselnötsbruna, men gråblåa, mörkblåa och grågröna ögon förekommer
8??
också. De grön- eller blåögda vintrarna har ofta en vit stänk i iris och i de
övriga ögonfärgerna kan också en grå eller brun rand runt irisen förekomma.
(Spillane, 1991, 54-59; Jackson, 1993, 46, 64-65; Buscher, 1992, 20)

Bild 4: Vinterns färgpalett (Face Factory Oy)

3.6  Årstidernas ljus- och mörkhetsgrader
Efter att årstiden är bestämd, är nästa steg att se om kunden inom sin årstid
är Light, True, Vivid eller Contrast. Varför man analyserar detta är för att
bättre kunna veta vilka färger inom deras årstid som passar bäst. Visst borde
i princip alla färger inom den utvalda färgårstiden passa, men den allra
mörkaste färgen kan vara en alltför stor kontrast till en ljus sommars mjuka
och ljusa hy på samma sätt som den allra ljusaste färgen kan vara för ljus
färg till en mörk sommar. (Beauty for all seasons international, 2000)
När man analyserar ljus- och mörkhetsgraden utgår man från att se på
hudfärgen, ögonfärgen och hårfärgen. Med hjälp av en grå färgskala (se
bilaga 1) bestämmer man färggraden på huden, ögonen och håret.
Färgskalan är i grått för att inte skapa förvirring med olika färgnyanser.
Beroende på resultat som man får kan man komma fram till vilken av de fyra
graderna kunden tillhör.

För att höra till Light bör man ha två ljusa
egenskaper och en medium eller alla tre ljusa.

För att höra till True behöver man ha två mediumegenskaper och en ljus eller alla tre medium, och

för att höra till Vivid bör man ha två mörka egenskaper och en medium, tre mörka
eller två medium och en mörk.

Har man en blandning av alla tre olika ljus-
och mörkhetsgraderna så är man Contrast, som om man till exempel har
mellannyanserad hud, mörka ögon och ljust hår (se bilaga 2).

Efter de olika
ljus- och mörkhetsgraderna anpassas sedan sminkningen, hårfärgen och
kläderna till kunden. (Beauty for all seasons international, 2000)
Om man känner sig missnöjd med den nyans inom färgårstiden som man är,
kan man med viss framgång byta den med hjälp av att färga sitt hår ljusare
eller mörkare. Samma sak gäller om man vid analysen har färgat hår och vill
återgå till sin egentliga hårfärg. Skiljer den mycket från den färg som man
haft förut, borde man boka en ny tid och göra en ny analys. (Beauty for all
seasons international, 2000)
4 Teoretisk bakgrund

För att få ett bättre grepp om färganalysen som helhet tar jag i de teoretiska
bakgrunderna upp färganalysens historia och vilka personer som har haft en
stor betydelse för färganalysens utveckling. Jag kommer också att ta upp hur
färger uppstår och hur de kan påverka människan mentalt med hjälp av olika
färgvitaminer. (Spillane, 1991)

4.1 Färganalysens historia
Färgårstidsteorin kom till genom inspiration från Johannes Ittens teori. Han
som var en schweizisk konstnär och lärare inom konst och färglära på 1900-
talet. Han upptäckte de subjektiva färgerna hos människan genom att
studera sina elever, hur de ofta valde färger som komplementerade deras
egna naturliga hudton, hårfärg och ögonfärg när de målade. Utstrålningen
och karaktären spelade även en stor roll i färgvalet. Detta ledde till ett av
många försök att visa att färger var någonting intuitivt hos människan och
valet av kombinationen av färgerna var karakteristiska. (Itten, 1971, 5, 23-24;
Jackson, 1993, 38-39)
Susan Caygill var en känd kalifornisk modedesigner och modist som på
1940-talet utvecklade den personliga färganalysen i de fyra årstiderna vår,
sommar, höst och vinter. Caygill satsade mycket på att ge varje kund en helt
personlig färgpalett, vilket man inte alls kunde jämföra med de andra
dåvarande färganalyssystemen som bara hade fyra olika färgpaletter.
Caygills brinnande intresse för att skapa personligt mode för den enskilda
individen gjorde att hennes modeshower i Beverly Hills samt hennes salong
Salon of Color i San Francisco gav hennes kunder en inspiration och
spänning till att klä sig på rätt sätt. I slutet av 1970-talet grundade Caygill
Academy of Color, som var en åtta veckor lång intensivkurs för utvalda
elever där hon lärde dem att göra personliga färgpaletter åt kunder. Hon
tränade och utexaminerade ca 40 elever under de kommande 15 åren. År
1980 kom hon ut med sin bok Color, the Essence of You som handlade om
hennes syn på färger och hur olika människor kan kopplas till naturens färger
beroende på deras årstid. Hon poängterade även att det enligt henne fanns
64 olika personligheter inom de fyra årstiderna som man kunde höra till.
(Hirsch, 2004-2007).
Organisationen Color Me Beautiful grundades av Carol Jackson på 1970-
talet. Det som baserades på Johannes Ittens teorier. Företaget blev stort på
1980-talet när Carol Jackson skrev boken Color Me Beautiful, vilket hjälpte
att organisationen senare spred sig till Asien och Europa. Organisationen är
ett stort och världsomfattande företag inom stil- och färgkonsultation och har
med åren blivit allt större. Framgången med Color Me Beautiful blev
uppkomsten till ett nytt yrke; imagekonsult. Genom framgången ställde
kunderna även högre krav än en enkel färganalys, därav jobbar företaget
numera även med styling och har skapat sitt eget make-up-märke. (Spillane
1991, 10-11; Jackson, 1993, 38-39)
I början av 1980-talet införde färgkonsulten Doris Pooser sin egen variant av
årstidssystemet utgående från den amerikanska 1800-talskonstnären Albert
Munsells system för färgbetäckning. Mansell definierade färger och deras
grad efter färgton, valör och klarhet. Färgtonen innebar hur kall eller varm
färgen verkade, valören hur ljus eller mörk färgen verkade och klarheten hur
klar eller dämpad färgen verkade.

Innan dess hade färganalysen endast
indelats i färgtonen och valören. Det nya systemet ledde till att det ännu idag
anses vara en av de bästa sätten att beskriva färg. Poosers nytänkande
ledde till att man inom Color Me Beautiful märkte att man inom sin årstid
kunde vara olika sorts nyanser t.ex. mjuk Höst, gyllene Höst och mörk Höst. I
sin bok Always in style förklarade Pooser sin teori om det ”utökade
färgsystemet”. Systemet innebar att man kunde hitta lämpliga färger i andra
färgårstider än den som man hörde till med hjälp av ett flytfärgsdiagram.
Flytfärgsdiagrammet innehöll nämligen färger som låg nära den egna
huvudsakliga färgårstiden och på så sätt kunde man ”låna” färger från andra
årstider. (Pooser, 1987, 84, 87-92; Spillane, 1991, 22-23)
År 1984 införde Ebba Donner färganalysen i Finland. I sin bok Du med färg
delade hon in de olika färggrupperna med lite annorlunda namn, nämligen
med de fyra temperamenten: entusiasten, empatikern, dynamikern och
analytikern, vilka stod för samma färger som de vanliga årstiderna inom
färganalysen. Entusiasten stod för vår, empatikern för sommar, dynamikern
för hösten och analytikern för vintern. Genom dessa fyra temperament
beskriver Donner förutom färgerna även personlighetsdrag och karaktär hos
de olika typerna. (Donner, 1992, 7-8, 26-62)

4.2 Färgers mentala påverkan
Färgvitaminer är färger som påverkar oss både psykiskt och fysiskt och kan
få oss att reagera på önskvärt sätt vid olika tillfällen. De olika färgvitaminerna
är röd, rosa, blå, brun, gul, grön, orange, violett, grå, svart och vit.
Färgvitaminen röd omfattar olika röda färger som är rena, brända, varma,
eller kalla nyanser. Den röda färgen får inte vara en blandning (t.ex. fuchsia)
eller vara för ljus eller mörk. Av den röda färgen anses man vara positiv,
trovärdig, självsäker och spännande åt det positiva hållet medan man också
mer negativt kan verka aggressiv, dominant, bestämmande och hotande.
Den röda färgvitaminen är bra att använda vid tillfällen då man vill dra
uppmärksamhet till sig eller när man vill förföra det motsatta könet.  Den kan
tillfälligt höja energinivån om man är trött. Tillfällen när man bör undvika rött
är t.ex. när man är på arbetsintervju eller på ett möte, eftersom man kan
verka självupptagen, skrämmande och arrogant. Den bör också undvikas när
man är utmattad eller stressad, eftersom färgen kan förvärra inre och yttre
spänningar.
Färgvitaminen rosa innehåller både kalla och varma nyanser, såväl laxrosa,
korall och hallonrosa toner. Den framstår oftast som en feminin, vänlig och
icke hotfull färg. De negativa sidorna med färgen är att den oftast kan framstå
som ogiltig, försiktig och osäker. Den rosa färgvitaminen löns att använda när
man vill mjuka upp strikta arbetskläder eller när man deltar vid eftermiddags-
tillställningar såsom dop eller trädgårdsfester. Färgen bör undvikas i stora
mängder vid arbetsförhållanden t.ex. vid möten med chefen eller kunder,
eftersom man i rosa inte anses som en bra ledare.
13??
Färgvitaminen blå i klarblåa och starka färger är vad som gäller. Den ger ett
bra intryck av att vara lugn, trovärdig, seriös och ordningssam i positiv
bemärkelse, medan den också kan verka tråkig, förutsägbar och konservativ.
Mörkblått är bra att använda när man vill visa att man har kontroll över en
situation eller en mellanblå färg när man vill visa att man kan ta hand om
någon bra. Blått bör undvikas vid tillfällen där man vill verka kreativ och
arbetar med PR, reklam, design eller marknadsföring. Den borde heller inte
användas när man vill framstå som framgångsrik eller självsäker.
Till den bruna färgvitaminen hör guld-, choklad-, grå-, kakao- och rosabrun. I
den bruna färgen anses man vara jordnära, mysig och sällskaplig men man
kan även verka försiktig, tråkig och trist. Den bruna färgen är bra att använda
när man vill få en öppen atmosfär för kommunikation. Det är också den
färgen som är minst hotfull av alla färger. Brunt bör dock undvikas när man
gör en viktig affär, eftersom man inte ser ut att vara förberedd på framtiden,
eller när man vill imponera på någon och stå ut.
Den gula färgvitaminen består utav klara, gyllengula och banangula. Med
denna färg framstår man som glad, aktiv, hoppfull och ostoppbar, men också
impulsiv, tröttsam, flyktig och virrig. Gult är bra att bära när man vill pigga upp
sig på en trist dag, den är bra att använda bland barn eller när man vill sticka
ut i en större folksamling. Gult är dock inte bra att använda när man till
exempel vill söka ett banklån, eftersom man kommer att framstå som en risk
som inte är värd att ta.
Den gröna färgvitaminen innehåller oliv-, moss-, enbärs- och klargrön. Med
den framstår man som självsäker, vårdande, uthållig och pålitlig. Färgens
negativa sida för människan är att den kan anses vara tråkig, envis,
förutsägbar eller rädd för att ta risker. Grönt är bra att använda när man är
utmattad och stressad, för då har den en stärkande kraft. Den verkar även
lugnande och gör en balanserad. Den ger tyvärr också ofta en bild av ett
bakåtsträvande och att man inte kan driva ett företag med nya visioner med
ökad växtkraft.
Till den orange färgvitaminen hör klar orange, pump-, mandarin- och
persikoorange. Med den framstår man som livskraftig, rolig, ivrig och
14??
energisk, men på samma gång även eventuellt ytlig, drömsk och vulgär. Den
orange färgvitaminen bör endast användas begränsat och bara om man är
vår eller höst. Om man känner sig osynlig eller jobbar på ett mörkt ställe kan
orange vara en bra färg. Den bör undvikas på en vanlig jobbplats eftersom
det är färgen som anses mest oprofessionell. Den bör heller inte bäras när
man vill se elegant ut eftersom den kan anses stillös och till och med se billig
ut under en del årstider.
Till färgvitaminen violett hör blåsippsblått, mellan- och klarviolett samt purpur,
plommon och nattblå. När man bär denna färgvitamin framstår man som
fantasirik, känslig, intuitiv, ovanlig och osjälvisk, men man kan även framstå
som skum, opraktisk, omogen och arrogant. Färgen är bra att använda vid
affärstillfällen när man vill framstå som självsäker och individuell. Både klar
lila och mörka purpurfärger fungerar bra. Den är även ett bra alternativ när
det kommer till att ha någonting annat än svart på aftonklänningen. Färgen
bör undvikas när man bör hålla en låg profil och om man känner sig nere.
Färgvitaminen grå består utav kolgrå, tenn, pärlgrå, och beigegrå. Med grått
framstår man ofta som respektabel, neutral och balanserad. Den negativa
sidan är dock att man kan ge ett osäkert, reserverat, förrädiskt och försiktigt
intryck. Grått är bra att använda när man vill framstå som balanserad och
förutsägbar. Det är ett alternativ till den marinblåa och svarta kostymen. Den
ger ett bra och trovärdigt intryck åt kunden och visar att man är på samma
plan. På en arbetsintervju kan det vara bra att ha en grå kavaj eller kostym
kombinerat med en vit skjorta från ens egen färgskala för att ge ett bra
intryck. Det är också en bra färg när man fungerar som skiljeman i en tvist.
Grått är en dålig färg när man vill få uppmärksamhet eller när man är på väg
att fria till någon. Om man jobbar tillsammans med barn är det heller ingen
bra idé, eftersom det gör att de alltid vill veta var man är vid alla tillfällen och
det gör dem rastlösa.
Färgvitaminen svart ger ett intryck av formalitet, sofistikering, mystik och
starkhet, men dess negativa sidor är att man verkar sorgsen, otillgänglig,
negativ och livlös. Svart är en bra färg om man vill skapa en kontrast till
någon annan färg som man bär. Till formella middagar eller vid kvälls-
15??
tillställningar fungerar den utmärkt. Den är också bra för att uttrycka respekt,
speciellt vid begravningar eller sorgetillfällen. Svart är också bra om man vill
hålla folk på avstånd. Den bör undvikas om man vill att människor skall
närma sig en eller att de skall öppna sig. Det är heller ingen bra färg på
bröllop eftersom den upplevs som dyster och sorgsen. Svart bör också
undvikas om den inte ingår i ens årstid och om man inte har planerat att
lägga ner mycket tid för att sminka sig så att man inte ser så blek ut.
Färgvitaminen vit omfattar kritvit, bruten vit och olika elfenbensnyanser. I vitt
framstår man som äkta, ren, fräsch och futuristisk. Dess negativa sida är att
man verkar klinisk, färglös, kall och neutral. Vit är en bra färg för att skapa en
stark kontrast till olika mörka färger. Vit är också en färg som man associerar
ihop med sjukvården och läkare och är därför en bra färg om man vill visa på
bra hygien och omsorg. Man ska undvika vitt som enda färg på ett kvälls-
evenemang, så även i smutsig stadsmiljö eller om man har lite tid för att fixa
och stryka sina kläder, eftersom allt syns på vitt. (Spillane, 1991, 58-67)

5 Tidigare forskning

Tidigare forskning inom ämnet har sökts via Yrkeshögskolan Novias
databaser och Google Scholar samt SARGE Journals online. Sökorden har
varit färganalys, personlig färganalys, färg, color analysis, personal color
analysis och color. Forskning hittades via sökmotorn Google Scholar och från
SARGE Journals online.

Galazin (1997) tar i sin studie upp en teori om personlig färganalys för
kosmetika och anser att denna metod är ett mera noggrant sätt att utföra en
personlig make-up. Färganalysen gick ut på att man med hjälp av en
gråskala analyserade mörkhetsgraden på huden, ögonen och håret.

Efter att
ha bestämt mörkhetsgraden analyserade man hudtonen med hjälp av att
applicera tre olika färgs puder på kinderna,

nämligen violett-röd,

gul-röd och
röd.

Den violett-röda stod för den kalla nyansen,

den gul-röda för den varma tonen och

den röda för en neutral ton.

De kalla och varma röda färgerna
placerades först på var sin kind och den som passade bäst jämfördes sedan
med den neutrala.

Eftersom pudren placerades direkt på huden var det
lättare att avgöra vilka av pudren som passade bäst till huden.

Med hjälp av
pudren och den gråa färgskalan kunde man sedan bestämma vilken
färgårstid som den analyserade hörde till och vilka make-up-toner som den
passade i.
Hart (1984) beskriver i sin studie en apparat som man kan använda sig av för
att göra en personlig färganalys. Metoden kallas färgspektrum och går ut på
att man mäter procentantalet blå, gul och röd färg i personens hud, samt
koncentrationen av och intensiteten i de olika färgerna. 

Apparaten mäter
sedan ut hur stor procent av varm, blandad och kall hudton det finns.

Till den
varma färgtonen hörde en gul eller en röd underton,

till den kalla en blå
underton och

till den blandade fanns det alltid en blandning av vitt eller svart i
hudtonen.

En person bestod då av olika procent av de varma, kalla och
blandade hudtonerna och beroende på vilken som var mer dominerande så
den hudtonen var man.

T.ex. kunde en person ha följande koncentration: 0-
13 % varm, 14-18 % blandad och >19 % kall. Detta innebar då att personen
 
passade i kalla färger som hade en brytning av svart eller vitt.

Efter att
färgspektrumanalysen var klar med hjälp av färgfilter, sammanställde man en
portfolie åt personen med färgtyger som passade personens naturliga
hudton.
MacFarlane (1993) beskriver i sin studie en apparat som mäter och
identifierar hudfärgskategorier baserat på gula och blåa undertoner i huden.
Med hjälp av apparaten samlades data in av den analyserades hudfärg och
matades in i ett datasystem där den sedan jämfördes mot hudfärgs-
kategorierna och kategoriserades till en av de fyra kategorierna. Analysen
gjordes enbart på hudfärgstonen och uteslöt analys av hår- och ögonfärg,
eftersom de ibland kan ge felaktiga resultat. Apparaten ansågs också vara
bättre än en färganalys av en färgkonsult, eftersom resultatet med
färgkonsulten ligger mycket på dennes kunskap och erfarenhet och inte var
lika noggrann. Med hjälp av de olika färgvärdena i datasystemet
analyserades hudtonen enkelt och den egna och bästa färgnyansen i ens
egna hudfärgskategori kunde enkelt hittas.
Campbell, & Stucki, (2007) tar i sin studie upp en apparat som automatiskt
tar fram en kundanpassad färgpalett utgående från hår-, hud- och ögonfärg.
Med detta program kan man identifiera om personens färg är varm eller kall,
hur kraftiga färgerna är eller till vilken färgfamilj personens färger hör och
genom det kan färgårstiden sedan anges.  Programmet kan identifiera färgen
till varje egenskap, t.ex. LAB-värde, RGB-värde, HTML-värde, XYZ-värde
eller CMY-värde, medan en intensifierare kan vara en färg som ger kontrast
och saturationer som visar om färgen som man har fått fram är kopplad till
den färgårstid som man har blivit analyserad till. Detta gör att den personliga
färgpaletten som tagits fram sedan kan skickas till en via dator, telefon eller
andra apparaturer.
Hilliker och Rogers (1988) har i sin studie undersökt vilken inverkan färg-
analys har på marknaden enligt chefer på varuhus och specialbutiker för
kvinnoutstyrsel. Deltagarna i undersökningen menar att vikten av färganalys
har ökat under de senaste åren, såväl i varuhus som i specialbutiker.
Resultaten indikerar att både varuhus och specialbutiker frontar och
18??
marknads för produkterna enligt de olika färganalysgrupperna. Försäljarna
använde sig utav kunskapen om färganalys som ett försäljningsknep och
redskap.
Gibson och Balkwell (1990) undersökte i sin teori om antagandet att en
kvinnlig arbetssökare lättare får jobb när hon klär sig i lämpliga färger för
hennes personliga färgsättning än när hon bär kläder i olämplig färg för
hennes färgsättning. I undersökningen deltog 120 personalrekryterare för
olika företag. Deltagarna fick i undersökningen värdera en fiktiv arbetssökare
på ett frågeformulär där lämpliga och olämpliga färger hos den arbets-
sökande bedömdes. Analysen av skillnader mellan lämpliga och olämpliga
färger visade inga direkta skillnader när det kom till kompetens,
självständighet, kreativitet, ledarskap eller lojalitet. Det kom ändå upp att
färglämpligheten påverkade arbetet när det gällde synen på kreativitet.
Arbetssökande för en chefsposition, som var klädda i lämpliga färger,
upplevdes som mindre kreativa än de sökande som bar olämpliga färger. När
det kom till lojalitet upplevdes färglämpligheten olika beroende på vilket jobb
som söktes. Det upplevdes positivt när man sökte till en försäljningsposition
och var klädd i rätta färger och intervjuades av en kvinna. Man konstaterade
med hjälp av undersökningen att fördelarna med färganalys snarare ligger
hos det mer estetiska området.
Radeloff (1991) har gjort en studie där syftet var att se om färgattribut kunde
påverka färgpreferenser och om psykologiska personligheter påverkade färg-
preferenser för klädtyger. Färgteorin tillämpades och man använde sig av
olika färgnyanser, färgtoner och färgvalörer. Till den experimentella
forskningsdesignen användes 111 studerande med kläd- och textildesign
som huvudämne för att bestämma färgpreferenserna. Resultatet av
forskningen visade en stor skillnad i färgpreferenserna. De flesta föredrog
sommar- och vinterfärger före höstfärger. Medel, mörka och ljusa valörer
tycktes om väldigt olika och de föredrogs i den ordning som de blev
uppräknade. Dämpade färger var mest omtyckta, medan intensiva färger
föredrogs minst. Medan färg är ett komplicerat fenomen, visar denna studie
att människan är individuell när det gäller färgval och dras till sina naturliga
färger. Den stöder också teorin om att färgnyanser, färgtoner och färgvalörer
19??
kan få fram varierande reaktioner hos människan och dennes reaktion på
färg.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att Galazin (1997), Hart (1984),
MacFarlane (1993) och Campbell, & Stucki, (2007) i sina studier har använt
sig av metoder för att analysera hudens undertoner för att få fram vilka
personer som hör till vilka färgårstider samt för att fastställa personens
lämpligaste färgton, färgnyanser och make-up-färger. Hilliker och Rogers
(1988) påpekar i sin studie hur viktig färganalysen blev under 1980-talet, och
hur man i butikerna började lägga fram sakerna enligt de olika färgårstiderna
och hur försäljarna började använda färganalysen som ett försäljningstrick.
Gibson och Balkwell (1990) menar dock i sin undersökning att huruvida man
klär sig efter sin färgårstid inte har någon större inverkan på en arbets-
intervju, utan har mera att göra med det estetiska. Olikheterna i hur vi
människor reagerar och väljer färg är en benägenhet som alla vi människor
har och som är individuell, menar Radeloff (1991).
6 Undersökningens genomförande

I undersökningens genomförande har jag valt styling och porträttfotografering
som metoder för undersökningens genomförande, samt färganalys med
Beauty for all season international (2000), som är färganalysmetoden som
använts på modellerna i arbetet. Som dataanalysmetod har jag valt
bildanalys. Metoderna kommer att beskrivas och även undersökningens
praktiska genomförande kommer att redovisas. (Beauty for all seasons
international, 2000)

6.1 Färganalys enligt Beauty for all seasons
international
När man gör en färganalys enligt Beauty for all seasons international(2000)
utgår man från att först avgöra om personen är kall eller varm. Man börjar
med att täcka in kundens hår och lägga en vit duk vid kundes dekolletage så
att klädfärger inte distraherar analysen. Efter att ha tagit bort allt smink,
applicerar man en varm gul-röd rouge på ena sidan av käklinjen och en kall
violett-röd rouge på den andra sidan av käklinjen. Sedan ser man vilken som
får ansiktet att lyfta och vilken som får ansiktet att dras neråt.  Man kan också
se på vilken sida som rödhet i ansiktet och mörkhet under ögonen kommer
fram. Efter att man sett vilken av dem som är bäst, tar man bort den som var
dålig. Sedan applicerar man en så kallad neutral röd färg på kinden utan färg
och jämför de två. Beroende på vilken som är bäst, den årstiden är man.
Den varma gul-röda rougen representerar i den första analysen bara varm
och den kalla violett-röda färgen representerar bara kall. I det andra stadiet
av analysen representerar den varma höst och den kalla sommar, medan
den neutrala representerar antingen vår eller vinter. (Beauty for all seasons
international, 2000)
Efter detta tas all färg bort från ansiktet och det är i detta stadiet som man
analyserar personens ljus- och mörkhetsgrad inom den egna årstid.

Genom en färggradsskala som Beauty for all season international (2000) använder
sig av granskar man hudfärgen, ögonfärgen och hårfärgen. Dessa kan alla
gå i samma skala eller så är de olika. Beroende på vad de visar blir man
antingen Light, True, Vivid eller Contrast beroende på färggraden.

För att
höra till Light bör man ha två ljusa egenskaper och en medium t.ex. ljust hår
och ljus hy och mellanfärgade ögon eller alla tre ljusa. För att höra till True
behöver man ha två medium och en ljus eller alla tre medium, samt för att
höra till Vivid bör man ha två mörka och en medium, tre mörka eller två
medium och en mörk. Om alla är i olika grader bli man en Contrast. Dessa
grupperingar tar sig sedan uttryck i de färger som man skall använda.
(Beauty for all seasons international, 2000)
När detta steg är klart går man över till att hitta den färg som mest liknar
kundens hud, ögon och hår. Man börjar oftast med huden. Man använder sig
här av olika färgpaletter som är numrerade efter färggrad, där 1-3 är ljus, 4-5
är medium och 6-8 är mörk. Man analyserar kundens färggrad och tar den
grupp som man tycker kunden hör till t.ex. ljus. Sedan går man steg för steg
igenom alla färger som finns i den färgpaletten och börjar utesluta de färger
som inte liknar kundens egna hudfärg. I slutet har man kanske bara fyra
färger kvar i handen och då är det mellan de som man väljer vilken som
faktiskt är mest lik. För att då se vilken som är bäst, håller man upp den mot
pannan, kisar med ögonen och rör lite på färgprovet.  På det sättet är det
lättare att se vilken av färgerna som bäst smälter in med huden. Efter att man
bestämt vilken färg som passar bäst, skrivs den ner. (Beauty for all seasons
international, 2000)
Samma process sker när det kommer till ögonen. Skillnaden här är bara att
man redan vet ungefär vilken ögon- eller hårfärg kunden har och man är
mera efter nyansen och färggraden. Har kunden färgat håret, är det bäst att
fråga om den vill färga håret i den egentliga färgen eller om den vill ha kvar
den färggrad som den för tillfället har. Om kunden vill ha den egna hårfärgen
,gör man analysen på hårroten och färgar om håret efter den färgen eller så
gör man analysen så att man går efter den färggrad håret har och färgar
sedan bara håret i den rätta nyansen. Varför man frågar så noga kunden om
hårfärgen är för att hårfärgen kan ändra på om kunden är t.ex. en True eller
22??
Contrast. Om kunden sedan kommer att färga håret i en färggradsändring
som är mer än 30-50 % från den ursprungliga hårfärgen som analysen blivit
gjord på, borde kunden göra en ny analys. (Beauty for all seasons
international, 2000)
När alla steg är klara och alla färgerna från huden, ögonen och håret är
uppskrivna, samlas alla numror för att sättas i systemets databas. I denna
databas gör sedan datorn den egna färgpaletten utgående från de färger
som kunden själv är skapt med. Allt detta leder till att varje kund hos Beauty
for all seasons får en helt individuell färgpalett som denna kan utgå i från.
Inget annat färganalysföretag kan ge en så personlig färganalys. (Beauty for
all seasons international, 2000)

6.2 Styling
Stylingen är en av de viktigaste faktorerna när det kommer till att få fram en
människas skönhet på det bästa sättet. Vill man göra det bästa utav
personens utseende, borde man inte utgå från de senaste trenderna utan
från kunden själv. Varje människa är skapt på ett unikt sätt och det är från
den grunden alla borde utgå. Varje människa har en unik hudfärgston,
hårfärgston och ögonfärgston. Det är när man hittar de färger som bäst
kompletterar dessa färgtoner som man kan framhäva skönheten på allra
bästa sätt. (Berghult, 2002, 6-7, 26; Jackson, 1984/1993, 9-11)
Såklart borde man då också ta i beaktande dessa faktorer när det kommer till
make-up, hårfärgning och klädsel. Gällande make-upen är det viktigt att man
hittar de färger som går i de rätta färgtonerna. Är personen varm eller kall,
borde den ha en rosa eller gul underton? Detta är grunden för make-upen
och det är ingen skillnad om håret och kläderna skulle se hur bra ut som
helst, om ansiktstonen går i fel färg. (Jackson,1984/1993, 119-124)
Beroende på om kunden i sin årstid är ljus, mellan, mörk eller kontrast tar det
sig i uttryck på olika sätt i deras make-up. Är personen Light skall make-upen
vara i ljusa nyanser, om den är True i mellannyanserade färger och om den
är Vivid i mörknyanserade färger. Är den en Contrast kan man leka mera
23??
med de olika ljushetsgraderna och kanske ha en mörk ögonskugga och ljusa
läppar eller vice versa. (Beauty for all seasons international, 2000)

6.3 Porträttfotografering
Det man behöver tänka på vid porträtt fotografering är hur modellen skall
sitta eller stå, känslan i bilden, bakgrunden och hurudan belysning bilden
skall ha. Hur bilden kommer att framstå beror fullständigt på dessa faktorer
och det är viktigt att man tar tid till att planera allt.  Före man börjar ta bilden
är det viktigt att fotografen har en vision och en plan, så att allt är i ordning
före fotograferingen.
Porträttfotografering kräver omsorgsfull belysning. Man kan använda sig av
olika slags belysningar för att uppnå ett önskvärt resultat. De vanligaste
ljuskällorna är studiobelysning, men solljus såsom dagsljus är också en
vanlig ljuskälla. Det vanligaste sättet att placera kamerabelysningen för
porträttfotografering i en studio är att ha ett huvudljus riktat mot modellen, en
annan lampa som är riktad mot bakgrunden och en tredje som fungerar som
fyllnadsljus, alltså fyller ut de skuggiga delarna med ljus. Om man bara har
två ljuskällor, såsom huvudljuset och bakgrundsljuset, kan man även
använda sig av en reflexskärm för att få bort oönskade skuggor. Huvudljuset
är det som skall dominera bilden och det är även ofta mot den som modellen
är riktad. (Hedgecoe, 1995, 72-73; Johanson, 1981, 47-49; Hedgecoe, 1991,
84-85)
När det kommer till modellen är det viktigt att hon/han skall känna sig
bekväm vid fotograferingen. För att få en så naturlig bild som möjligt är det
viktigt att fotografen på förhand har beskrivit bildvisionen och syftet med
bilden. Väl på plats är det också bra att allt i studion är på plats innan
modellen anländer för att få en så avspänd miljö som möjligt. Fotografen bör
även tänka på att inte befalla modellen in i poser eftersom modellen då oftast
gör det motsatta. Det är då bättre att man som fotograf går fram till modellen
och föreslår och visar istället för att ge order. (Hedgecoe, 1995, 72-73;
Johanson, 1981, 47)

24??
6.4 Bildanalys
De flesta människor vet vad en bild är, eller snarare hur en bild ser ut. En bild
kan förmedla nästan vad som helst och användas till mycket. För att lättare
förstå en bild så analyserar man den, alltså granskar man och beskriver
bilden. När man gör en bildanalys, börjar man med att ta emot bilden och
betrakta den. Efter det beskriver man kortfattat bilden och sedan tolkar man
och diskuterar man den. Hur bildens kommunikationsprocess går till brukar
man lättare förstå genom att dela upp den i tre olika delar: bildskaparen,
bildspråkligt uttryck (bilden) och bildläsaren.  Man tar alltså reda på vem eller
vilka som är sändare till bilden och vad deras syfte är med bilden, vilken
målgrupp bilden har och hur de påverkas av den.  Målgruppens personlighet,
bakgrund, upplevelse och generation har alltså en stor inverkan på hur bilden
mottas och upplevs. (Carlsson & Koppfeldt, 2003, 20-22; Borgersen &
Ellingsen, 1994, 11-12)
När det kommer till en bild, räcker det inte med att bara se på bilden och
beskriva vad man ser utan man måste se djupare och försöka läsa bildens
innehåll. En bild är som en mening där varje ord är betydelsefull. På samma
sätt som det skrivna ordet och det talade ordet är uppbyggt, är en bild också
uppbygg av olika symboler. Man tolkar från ett symbolsätt till ett annat när
man gör en analys. En skriven text lämnar oftast mer utrymme för fantasin
visuellt, medan en bild lämnar mera fantasi när det kommer till själva
berättelsen. (Carlsson & Koppfeldt, 2003, 20-22; Borgersen & Ellingsen,
1994, 11-12; Eriksson & Göthlund, 2004, 19-20)

6.5 Undersökningens praktiska genomförande
I förverkligandet kommer jag att ta upp de fyra färgårstiderna samt de fyra
ljus- och mörkhetsgraderna genom modeller som hör till dessa. Det var inte
lätt att hitta mina fyra modeller eftersom jag inte bara skulle hitta de fyra olika
färgårstiderna utan även de fyra ljus- och mörkhetsgraderna. Jag började
med att dela upp människor i Light, True, Vivid och Contrast för att få ett
 tillräckligt stort antal av alla ljus- och mörkhetsgrader, eftersom man lätt ser
vilka som hör till vilken grupp.
Efter att ha gjort det började jag analysera alla med hjälp av Beauty for all
seasons internationals (2000) puderteknik. Jag började med att analysera
den ljusa gruppen eftersom den var den minsta och bara innehöll tre stycken.
Efter det analyserade jag resten av grupperna och tillslut hade jag hittat alla
färgårstider samt ljus- och mörkhetsgrader. Det blev tre tjejer och en kille från
de ursprungliga 20 stycken som blev analyserade.
Efter att ha hittat alla modeller började jag planera sminket, håret, kläderna
och accessoarerna till fotoshooten. Jag valde att ta både en före- och en
efter-blid för att se skillnaden när modellerna hade fel färger och när de bar
de rätta färgerna. På före-bilden var de inte sminkade och hade fel färg och
ljus- och mörhetsgrad. Till efterbilden blev de sminkade och stylade.
Kläderna som modellerna hade på dig var deras egna och vi gick igenom
deras garderober för att se vilka av deras kläder som var i deras färgårstid
och ljus- och mörkhetsgrad. De färgerna som inte alls passade dem blev de
kläder som de bar på före-bilden.
Jag ville få olika känslor i mina bilder och ta fram de olika karaktärsdragen
hos de olika färgårstiderna. Därför lade jag mycket tid på att få modellerna att
känna sig bekväma på fotoshooten och gav mycket direktiv när det kom till
poserandet. Som bakgrund valde jag en neutral vit bakgrund för att den inte
skulle stjäla för mycket uppmärksamhet. Jag valde även att ta mina bilder
själv för att få det så nära min vision som möjligt.
Detta är också orsaken till varför jag i kapitel sju valde att sammanfoga
resultatredovisningen och tolkningen, för att man som läsare skulle ha lättare
att kunna se och förstå varför de olika modellerna blev analyserade till det de
blev och se de olika karaktärsdragen. Det blir också lättare när före- och
efter-bilderna är i samma kapitel och bredvid varandra.
7 Resultat redovisning och tolkning

I detta kapitel presentar jag de fyra olika årstiderna, inklusive de olika
mörkhets- och ljushetsgraderna. Resultaten presenteras modell för modell i
form av före- och efter-bilder. På före-bilderna är modellerna naturliga utan
make-up och med fel färgs klädesplagg enligt deras årstid, medan
modellerna på sina efter-bilder är stylade, sminkade och bär rätt färg och
mörk- och ljushetsgrad på kläderna.
Resultatet analyseras mot de teoretiska utgångspunkterna som jag fördjupat
mig i. Modellerna tolkas även mot de olika karaktärsdragen som utgör de
olika färgårstiderna, samt vilka faktorer som delar in dem i de olika mörk- och
ljushetsgraderna. Skillnaden mellan före- och efter-bilderna beskrivs även för
att se skillnaden när modellen bär rätt eller fel färger. Till sist tolkas resultatet
av studien mot tidigare forskning inom ämnet.
7.1 Minna: Light Vår
Minnas hy är persikobeige till nyansen, har en gul underton och är ljus, blek,
nästan genomskinlig. Hennes hårfärg är naturlig och är halmblond till färgen,
men har under sommaren blekts och fått en varm lite orange ton. Hennes
ögonfärg är en mellantonad grön, vilket är ganska ovanligt för vårar och lätt
skulle kunna göra att man tar henne som en höst, men på grund av hennes
behov av ljusa och klara färger bevisas det att hon är en vår.
På före-bilden har Minna på sig en svart och vitrandig tröja med lila detaljer
där färgerna är från vinterns färgpalett. De starka kontrasterna i de vita och
svart ränderna blir en för stor kontrast för Minna och man ser hur all färg
försvinner från hennes ansikte. Rödheten i hennes ansikte kommer också
fram mera och hela ansiktet började kännas platt. Fast hennes hårfärg
annars är rätt, känns den på bilden fel och som om den inte passade in.
På efter-bilden kan man tydligt se att färgen har återvänt till hennes ansikte
och att håret komplementerar hudfärgen. Den ljuskorallfärgade tröjan är nu i
rätt färggrad och framhäver hennes egna färger bra. Den är inte för mörk och
27??
tar mera fram hennes läppfärg. Hennes make-up går i ljusa och varma färger
där ögonskuggan består utav en naturvit highlight, aprikospärlemor- och
brunpärlemorskugga, samt svart maskara. Rougen går i en varm ljusrosa och
läpparna i en laxrosa läppglans.  Helheten av färgerna i efter-bilderna
passade utmärkt ihop och Minna ser ut att stråla på bilden.
Minna analyserades till färgårstiden Light vår. Enligt Buscher (1992) och
Jackson (1993) framstår vårar ofta som ömtåliga och spröda, ett intryck som
väl passar in på Minna. Hennes hårfärg är en typisk halmblond med en
gyllene skiftning som enligt Buscher (1192) och Spillane (1991) är typiskt för
vårar. Även hennes pesikobeiga hy indikerar att hon hör till färgårstiden vår.
Hennes gröna ögon är det enda som skulle kunna vilseleda en att tro att
Minna är en höst eftersom det inte är alltför vanligt med gröna ögon hos vårar
påstår Jackson (1993) och Buscher (1992). Höstens starka, murriga färgerna
blir alltför tunga för Minna, samt hennes behov av ljusa klara färger, bevisar
att hon är en vår. På grund av Minnas ljusa hy, hår och mellannyanserade
ögon analyseras hon enligt Beauty for all seasons till en Light vår, vilket gör
att hon bäst passar i ljusa färger. Detta har tagits i beaktan i hennes smink
som alla går i ljusa färger. Alla sminkfärger som Minna har på efter-bilden är
tagna från vårens färgpalett. Hennes tröja går också i en ljus vårig färg som
framhäver hennes naturliga färger och ljushetsgrad.

28??

Bild 5. Före-bild. Modell Minna: Light Vår. Bild 6. Efter-bild. Modell Minna:
Light Vår.
29??
7.2 Iida: True Sommar
Iidas hy är beigerosa med en blå underton och går bra ihop med hennes
kalla akvamaringråa ögon. Kontrasten mellan hennes hy och ögon är inte
stor, vilket ger ett mjukt och dämpat intryck. Man ser heller ingen stor skillnad
mellan hennes ögonfärg och iris, utan ögonvitan är mjukt mjölk färgad.
Hennes hår är färgat i en kall, askig, pärlemornyanserad mellanbrun färg,
som är nära hennes egen färg, en något ljusare kall ljusbrun.
På före-bilden är Iida klädd i en orangefärgad tröja, som är sommarens
värsta färg. Orange är den enda färgen som sommaren inte passar i och det
märks på denna bild. Rödheten i hennes ansikte kommer fram att hon ser
fläckig ut i ansiktet. Hon ser även blek ut, nästan sjuk. Tröjan tar all
uppmärksamhet från bilden och Iida själv tynar bort. Tröjan är inget bra
komplement till hennes egna färger.
På efter-bilden har Iida på sig en mellanfärgad grå t-shirt med olika blåa
streck på. Hon har även mellanfärgade accessoarer på sin handled för att
piffa upp outfiten lite. Iidas ögonmake-up består utav en kall ljusgrön och en
mellantonad blå-lila ögonskugga och svart maskara som passade bra med
hennes ögonfärg. Som rouge har hon en gammalrosa, lite skimrande färg,
men på läpparna har hon inte någonting annat än lite läppfett eftersom
hennes egen läppfärg är så pass stark och i rätt ton. På efter-bilden ser man
med ens att hennes hud ser mycket jämnare och friskare ut. Hennes läppar
fick en mycket bättre och jämnare färg och de ser inte lika flammande ut.
Hela intrycket ser bättre ut och det finns nu en bra balans i bilden. Iida ser
mjuk och frisk ut.
Iida analyserades till färgårstiden True sommar. Hon ger det typiska intrycket
som man får av en sommar, nämligen att hon till sin färg är mjuk och
dämpad, vilket Spillane (1991) beskriver som typiskt för somrar. Iidas
beigerosa hudton med blå underton och hennes akvamarin gråa ögon är
typiska påpekar Spilane (1991), Buscher (1992) och Jackson (1993). De
säger vidare att det också är vanligt att ögonen framstår som lite dimmiga
och oklara och inte bildar någon stor kontrast mot ögonirisen. Iidas naturliga
30??
hårfärg är en askig ljusbrun färg, men som nu har blivit färgad till en lite mer
intensiv och lite mörkare askbrun. På grund av att hennes hy, hår och
ögonfärg är alla i en mellanton blir hon enligt Beauty for all season
analyserad till en True vår, vilket betyder att hon klär bäst i sommarens
mellantonade färger, inte för ljusa och inte för mörka färger. Hennes smink
går just i dessa färggrader och det gör att det inte blir för stor kontrast till
hennes ljusa och mjuka hud. Skulle hon ha haft en mörkare färg, så skulle
det ha blivit för mörkt och det skulle inte ha blivit någon harmoni i helheten.
Hennes tröja och accessoarer går också i en mellanfärggrad, vilket också går
efter Beauty for all seasons färganalysmetod. Alla Iidas smink-, kläd- och
accessoarfärger går enligt sommarens färgskala. (Beauty for all season,
2000; Spillane, 1991, 42-47)

31??

Bild 7. Före-bild Modell Iida: True Sommar. Bild 8. Efter-bild Modell Iida: True
Sommar.
32??
7.3 Lennart: Vivid Höst
Lennarts hy är en varm och gyllene olivton som går väl ihop med hans
glasklara och glödande kastanjebruna ögon. Han har svart hår och han har
svarta markerande ögonbryn. Helhetsintrycket av Lennart är mörkt, men
hans varma toner mjukar upp helheten.
På före-bilden har Lennart en kall ljusrosa tröja från vinterns färgpalett.
Denna tröja är alldeles för ljus för Lennart och alldeles för kall. Han blir
blekare i ansiktet och färgojämnheter i hans hy kommer fram. Han får även
mörka ringar under sina ögon och hans läppfärg blir blekare. Ögonbrynen ser
också ut att inte passa in eftersom de känns för mörka för honom. Hans egna
naturliga färger harmoniseras inte med klädfärgen.
På efter-bilden är Lennart klädd i en mörkgrå långärmad tröja som har en gul
underton. Den mörka färgen komplimenterar hans egna färger bra eftersom
han är så mörk och detta inför en balans i bilden. Här syns det att hans hud
har blivit mycket slätare och de mörka ringarna under hans ögon har
försvunnit. De olika färgojämnheterna i hans ansikte har också försvunnit och
jämnat ut sig. Hans ögonbryn passar även nu bra in och komplementerar
hans ansikte. Han har även en klocka i svart och stål som går i rätt
mörkhetsgrad och kompletterar outfiten.
Lennart analyserades till färgårstiden Vivid höst. Lennart passar bra in på
Beauty for all seasons beskrivning vivid, vilket betyder färgstark och intensiv.
Lennarts hudfärg är olivfärgad med en varm och gyllene underton, vilket
enligt Spillane (1991), Buscher (1992) och Jackson (1993) år typiskt för
höstar. Hans ögon är glasklara, nästan glödande kastanjebruna med en
honungsfärgad ring runt pupillen, vilket Jackson (1993) och Buscher (1992)
anser vara vanligt hos vissa höstar.  Hans hår är svart vilket man kanske inte
relaterar som en hösthårfärg men som är vanligt för mörkare höstar som
Lennart, menar Jackson (1993) och Buscher (1992). Enligt Beauty for all
season är Lennart en vivid höst vilket menar att han allra bäst passar i lite
mörkare färger så att det inte blir för stor kontrast mot hans naturliga färger.
Lennart har på efter-bilden bara blivit lite sminkad med puder som går i en
33??
varm ton för att ta bort eventuella glansigheter. (Beauty for all season
international, 2000)

34??

Bild 9 Före-bild. Modell Lennart: Vivid höst. Bild 10. Efter-bild. Modell
Lennart: Vivid höst.
35??
7.4 Janina: Contrast Vinter
Janinas hy är mjölkvit med en blå underton som är i stor kontrast med resten
av hennes egna färger, vilket är vanligt för vintrar. Hennes ögonfärg är en
stark, klar och tydlig grön och kontrasten mellan iris och ögonvitan är stor.
Hon har även håret färgat i en mörkbrunröd färg, vilket gör att man får lite av
en Snövit-känsla över henne.

På före-bilden har Janina på sig en varm mellantonad mintgrön topp från
vårens färgpalett. Janina se blek och sjuk ut av färgen och till och med
hennes läppar har nästan tappat all sin färg. Färgen tar inte fram någon
speciell rödhet på Janina eftersom hon inte är så röd i ansiktet, men istället
kommer mörka ringar och linjer fram.

På efter-bilden har Janina på sig alla de tre huvudnyanserna i en grå skala,
nämligen vit, grå och svart.  Nu har Janina fått tillbaka sin färg i ansiktet och
man ser tydligt att de skarpa kontrasterna passar henne utmärkt. Janina har
på bilden en mellangrå ögonskugga och markerade ögon med en svart kajal.
Som rouge har hon också en ganska mellantonad kall rouge för att sedan
avsluta med en kall och klar blåbaserat rosa läppstift. Janina är alltså
sminkad i alla ljus- och mörkhetsgrader eftersom det passar henne när hon
är en kontrast. Det syns att det passar henne eftersom det starka läppstiftet
inte blir för kraftigt för hennes ljusa och bleka hy utan bara får den att se
renare och slätare hy.

Janina analyserades till färgårstiden Contrast vinter. Hon är enligt Spillane
(1991), Jackson (1993) och Buscher (1992) en typisk vinter med blå
undertonad mjölkvit hy, mörkt hår och mellannyanserade ögon. De menar
också att vintrarna är de enda som framgångsrikt kan bära kritvitt och svart
och det kan man se på Janina. På bilden har hon färgat sitt hår i en kall
mörkbrunröd färg som klär henne bra. Hennes annars naturliga hårfärg är en
mellannyanserad askbrun färg, vilket enligt Spillane (1991), Jackson (1993)
och Buscher (1992) är typiskt för vintrar. Janinas ögonfärg är djupgrön, vilken
36??
kontrastar bra med den klarvita ögonvitan. Janina analyserades till en
Contrast vinter enligt Beauty for all season på grund av att hon har alla tre
steg i gråskalan i hennes egna färger, nämligen ljus hy, mellannyanserade
ögon och mörkt hår. Detta gör att hon kan ha vilka som helst av vinterns alla
färger, såväl i kläder och smink. Bäst passar det henne att ha alla olika
nyanser på samma gång för att få Contrast-känslan fram på ett bra sätt.
Detta ser man i hennes smink där jag sminkade henne i alla olika ljus- och
mörkhetsgrader, samt kläderna som också är i olika ljus- och
mörkhetsgrader. I hennes ögonmake-up har hon en mellangrå ögonskugga
över hela ögonlocket och markerade ögon med svart kajal och maskara.
Hennes rouge går i en mellangrad och hennes läppar i en mörkgrad, allt
enligt Beauty for all seasons internationals sätt att sminka contraster. (Beauty
for all season international, 2000)

37??

Bild 11. Före-bild. Modell Janina: Contrast vinter. Bild 12. Efter-bild. Modell
Janina: Contrast vinter.
38??
7.5 Tolkning av resultat mot tidigare forskning

I detta kapitel kommer jag att tolka resultatet av studien mot tidigare
forskning inom ämnet. Tyvärr har all tidigare forskningen inte kunnat tolkas
tillbaka till resultatet, men de flesta. En styrka i arbetet har ändå varit att
arbetets analysmetoder på modellerna var baserat på Galazins (1997) färg-
analysmetodstudie.
I detta examensarbete är analyserna på modellerna som använts till detta
arbete gjord med Galazins (1997) färganalysmetod. Färgerna på make-upen
är också anpassad efter metoden. Galazin (1997) beskriver i sin studie en
färganalysmetod där man använt sig av tre olika färgs puder som direkt
placerats på huden för att bestämma hudens nyans och rätta färgårstid.
Man har också använt sig av en gråskala för att bestämma de olika
graderna av ljus- och mörkhetsgraderna hos den analyserade. Galazin
(1997) menar att man med hjälp av att placera pudren direkt på huden
lättare kan bestämma vilken färgårstid och vilka färggrader som är lämpliga
för make-up.

MacFarlanes (1993) metod baserar sig på de olika färgårstiderna som detta
slutarbete har som grund. Den har en annan analysmetod men kommer
fram till liknande resultat. I studien som MacFarlane (1993) beskriver
använder man sig av en färgmätningasapparat som mäter ut hudfärgen och
matar in den i ett datasystem. Vartefter jämförs datan med existerande
information om hudfärgskategorier och delas in i fyra olika kategorier.

Med den färganalysmetoden som har blivit använd till detta arbete finns det
en likhet med Harts (1984) studie i att mäta ut blå, gul och röd färg i huden
och se om huden går i en varm eller kall ton. I den metod som blivit använd
till detta arbete har olika färgs puder blivit använda för att se vilken som bäst
smälter in i huden och i Harts (1984) studie har man använt sig av en
apparat. Resultatet tas ändå fram på liknande sätt. Hart (1984) beskriver i sin
studie en apparat som man kan använda sig av för att göra en personlig
färganalys. Metoden kallas färgspektrum och går ut på att man mäter
39??
procentantalet blå, gul oh röd färg i personens hud, samt koncentrationen
och intensiteten av de olika färgerna.  Apparaten mäter sedan ut hur stor
procent av varm, blandad och kall hudton det finns.

I mitt examensarbete är det den estetiska verkan som jag vill få fram, vilket
jag redovisar i bildresultatet. Gibson och Balkwell (1990) menar i sin
undersökning att det inte har någon större inverkan om en kvinna bär
lämpliga eller olämpliga färger enligt hennes personliga färgegenskaper vid
en intervju, utan att det har en mera estetisk verkan på kvinnan.

40??
8 Kritisk granskning

I den kritiska granskningen har jag valt att granska examensarbetet enligt
Larssons
(1994)
tankar
om
kvalitetskriterier
i
kvalitativa
studier.
Uppfattningen av kvalitet i ett vetenskapligt arbete är grundläggande och
baserar sig på vad som är bra och dåligt. Utan denna uppfattning, menar
Larsson (1994, 163) att forskare inte kan göra ett bra arbete. Kriterierna som
kommer att användas för att granska detta arbete kommer att vara
perspektivmedvetenhet, intern logik, inbördesrikedom och struktur.

Enligt Larsson (1994) måste en del relateras till helheten för att den skall ge
någon innebörd i ett vetenskapligt arbete. Redan innan man skall börja tolka
ett arbete menar han att vi redan har en föreställning om vad som skall
tolkas, men att den ständigt förändras under tolkningsprocessens gång.
Genom att förklara förståelsen gör man utgångspunkterna för tolkningen
tydliga, men man måste bara komma ihåg att kunna avgränsa sig till den
information som är viktig. Larsson (1994) menar också att antaganden och
faktabaserad data är centrala delar när man skall förstå hur ett resultat i en
studie är konstruerat. (Larsson, 1994, 165-168)

I detta examensarbete anser jag att jag har skapat en helhet med hela mitt
arbete där alla delar är till för att skapa en förståelse och kunskap inom den
personliga färganalysen, samt hur de olika ljus- och mörkhetsgraderna i de
rätta färgerna påverkar det slutliga resultatet. Med hjälp av de teoretiska
utgångspunkterna och tidigare forskningen inom ämnet har jag beskrivit de
väsentliga delarna i hur man kan utföra en färganalys och vilka faktorer som
spelar en roll i det slutliga resultatet. Inom personlig färganalys finns det
många olika metoder och sätt att kategorisera människor till olika
färggrupper. Jag valde den metod som jag hade en förförståelse i från
tidigare och som jag upplevt som mest korrekt som färganalysmetod. I
arbetet togs även andra metoder upp för att få en uppfattning om hur
varierande metoderna kan vara och hur brett färganalysområdet är. På det
41??
sättet gjorde de teoretiska utgångspunkterna grunden för hur det slutliga
resultatet tog sin form.

För att skapa intern logik i ett examensarbete är tanken att det skall vara lite
av en väl sammanfogad konstruktion. Larsson (1994) menar att de bör vara
som ett slutet system där harmoni råder mellan forskningsfrågan,
antaganden om forskning, datainsamlingen, det studerande fenomenets
natur och analystekniken. Graden av harmoni baseras på kriteriet på kvaliten
mellan en enskild del och helheten. (Larsson, 1994, 170)

Jag anser att det råder en harmoni mellan de olika delarna av
examensarbetet och att de enskilda delarna ansluts till helheten. Studien
behåller samma stil och behandlar samma fenomen genom hela arbetet.
Slutresultatet går ihop med syftet för arbetet, de teoretiska utgångspunkterna
stöder resultatredovisningen och överensstämmer med bildresultatet. Data-
insamlingen och analystekniken består i arbetet utav bilder som analyserats
med hjälp av bildanalys och porträttfotografering samt data som hör ihop
med de teoretiska utgångspunkterna och syftet för studien.

Inbördesrikedom hos resultatet betyder oftast att man gestaltar något på ett
sätt så att nya innebörder uppstår. Därför är det viktigt att man fokuserar på
hur innebörden gestaltas och att beskrivningarna är tillräckligt ”fylliga”,
annars förlorar analysen i innebörd. Förtrogenheten med verkligheten skall
vara grunden för studien och vi bör reflektera över våra erfarenheter av
saken själva. Tolkningen av arbetet är en handling där de olika delarna i
arbetet förenas till en helhet och får på så sätt en högre kvalitet och
tillförlitlighet genom att den får in flera nyanser. (Larsson, 1994, 172-173)

Syftet med detta examensarbete var att visa hur stor betydelse det är att ha
rätta färgnyanser och ljus- och mörkhetsgrader när det kommer till att
framhäva de egna naturliga färgerna som vi har.  Detta när det så gäller
smink, hårfärg, kläder och accessoarer. Jag har visat det med att ta både
före- och efter-bilder på modeller där de har fel och rätt färgnyanser och ljus-
och mörkhetsgrader, för att i verkligheten visa hur analysen gå tillväga och
42??
vilka resultat som framkommer, inte bara i teorin utan även i praktiken. I
tolkningen av arbetet har jag försökt sammanföra alla delarna i arbetet för att
visa deras syfte med att påvisa färganalysens påverkan. Tidigare forskning
som använts i arbetet har alla med färganalys att göra men alla har inte varit
möjliga att använda till jämförelse med resultatet eftersom de inte är på
samma linje som examensarbetet. En positiv sak med en av de tidigare
forskningarna är dock att det är baserad på samma analysmetod som Beauty
for all seasons international (2000), vilket jag anser är en styrka för detta
examensarbete.

En god struktur i ett vetenskapligt arbete har en klar överskådlighet och en
förenkling av svår fakta. Även resultatet bör framställas på ett sätt som
framhäver och tydliggör strukturen. (Larsson, 1994, 173)

I detta examensarbete har jag strävat efter att hålla det så lättförståeligt,
strukturerat och klart som möjligt vid jämförelsen mellan resultatet och de
teoretiska utgångspunkterna, så även med all annan fakta som resultatet
tolkas mot. Detta så att vem som helst, som inte är insatt i ämnet, skall kunna
läsa det och förstå det. Jag har också försökt hålla ett så enkelt språk som
möjligt när det kommer till texten. Detta tycker jag att jag har gjort med att
hålla samma ordning genom hela examensarbetet som det är i de teoretiska
utgångspunkterna.

Efter att ha granskat examensarbetes olika delar kritiskt konstaterar jag att
examensarbetet har uppnått sitt syfte och mål, vlket är att enkelt visa hur en
personlig färganalys går till och hur de olika ljus- och mörkhetsgraderna i
färgerna kan framhäva en persons naturliga färg och färgskala.  Med hjälp av
den kritiska granskningen har jag fått en bättre förståelse för vikten av de
olika delarna i det vetenskapliga arbetet och hur de samspelar med varandra.

43??
9 Diskussion

I detta kapitel behandlar jag ur min synvinkel examensarbetet i sin helhet.
Syftet och resultaten jämförs och de diskuteras i förhållande till teoretiska
utgångspunkter och till bakgrunden. Jag värderar även arbetet kritiskt och tar
upp förslag på fortsatta studier.
Syftet med detta examensarbete är att göra en studie om färganalysens
påverkan på människans utseende.  Jag vill i mitt arbete även lyfta fram
vikten av de olika ljus- och mörkhetsgraderna i årstiderna och hur dessa kan
anpassas i styling.  Med mitt examensarbete vill jag gå in djupare i ämnet på
grund av mitt personliga intresse och för att andra estenomer och yrkes-
människor skall ha nytta av arbetet om färgval inom deras olika
stylingområden.
Jag anser att jag med mitt examensarbete har uppnått det syfte som jag
hade med studien, nämligen att visa hur stor betydelse det är att ha rätt färg
och rätt ljus- och mörkhetsgrad på en person. Detta har jag visat genom att
jag fördjupat mig i ämnet och visat färganalysens påverkan med hjälp av att
jag analyserat och stylat modeller till deras färgårstid och ljus- och
mörkhetsgrad. På bilderna av modellerna, som jag själv har fotograferat,
finns det såväl en före- som en efter-bild. På före-bilden är modellerna klädda
i fel färger enligt deras årstid och på efter-bilden är de klädda i rätta färger
och ljus- och mörkhetsgrader. Slutresultatet på bilderna visar en tydlig
skillnad. Med dessa skillnader har jag kunnat konstatera att färger har en stor
inverkan och att det är möjligt att framhäva sina naturliga färger med hjälp av
de rätta färgnyanserna och ljus- och mörkhetsgraderna för ens egna
färgårstid.
De teoretiska utgångspunkterna för arbetet anser jag vara tillräckligt
informativa och utförliga för att kunna ge läsaren en förförståelse för ämnet
och för att tolkas mot slutresultatet. Den teoretiska bakgrunden står för fakta
för ämnet och ger en djupare inblick i färganalysens historia och färgers
mentala påverkan på oss människor, för att ge läsaren en förståelse för hur
mycket vi egentligen blir påverkade av färgerna runt omkring oss.
44??
Överlag är jag nöjd med mitt examensarbete och jag uppskattar även den
djupare kunskap som jag har fått inom ämnet. Jag anser att jag kommer att
ha mycket nytta av denna studie inom mitt framtida yrkesliv, eftersom färg är
en av grundpelarna för vår bransch. Jag är speciellt nöjd med mitt bildresultat
när det gäller känslan i bilderna och bildkvalitén. Det jag kunde ha förbättrat
är ljussättningen på bilderna eftersom det tog bort lite av ansiktsskuggorna
på vissa bilder och gjorde att ansiktet kändes lite platt.
Det som jag anser är en svag punkt i mitt arbete är tidigare forskningen. Visst
hade jag en forskning som var exakt enligt den analysmetod som hela
arbetet byggde på, nämligen Galazins (1997) studie om färganalys med
puder, som är en styrka för arbetet. Resten av de tidigare forskningarna har
dock inte liknande metoder eller slutresultat som denna studie.
Eftersom detta ämne intresserar mig mycket skulle, jag ju ha velat göra det
ännu bredare och mer ingående, men det skulle ha blivit för stort.  Förslag på
fortsatta studier skulle vara att gör en bredare analys av människor så att
man skulle kunna göra en hel bok med alla de fyra olika ljus- och
mörkhetsgraderna inom de fyra olika färgårstiderna. På så sätt skulle man
kunna se de olika variationerna inom färgårstiderna samt få en ännu större
kunskap i hur de olika färgårstiderna kan se ut. Det skulle också ha varit
roligt att slutföra hela processen för Beauty for all seasons international där
man efter puderanalysen tar fram de olika färgnyanserna i huden, håret och
ögonen och sedan via deras databas får fram den individuella färgpaletten
med deras huvudfärg inom den.

??
Litteratur
Berghult, J. (2002). Stylningguiden. Västerås: ICA bokförlag Ab.
Borgersen,T. & Ellingsen, H. (1994). Bildanalys. Lund: Studentlitteratur.
Buscher, C. (1992). Värianalyysi. Jyväskylä, Helsingfors: Gummerus Oy.
Campbell, G.L. & Stucki, S.L. () Computerized, Personal-color analysis
system. [Online]
Tillgänglig:http://www.google.fi/patents?id=9XWTAAAAEBAJ&printsec=abstr
act&zoom=4#v=onepage&q&f=false (Hämtat 13.10.2010)
Carlsson, A. & Koppfeldt, T. (2001) Bild och retorik i media. Helsingborg: AB
Boktryck.
Donner, E. (1992) Du med färg. Esbo: Finnecon Oy Ab.
Galazin, N. (1997). Cosmetic  personal color analysis method and kit using
value scale, colors and charts. United States Patent [Online] Tillgänglig:
http://www.google.fi/patents?id=ATUXAAAAEBAJ&printsec=description&zoo
m=4#v=onepage&q&f=false (Hämtat 13.10.2010)
Gibson, L.A. & Balkwell, C. (1990) Effects of Harmony Between Personal and
Apparel Coloring on Perceptions of a Woman’s Employment Potential
[Online] Tillgänglig: http://ctr.sagepub.com/content/8/2/23.abstract (Hämtat:
15.11.2010)
Itten, J. (1971) Färg och färgupplevelse. Stockholm: Nordstedt & Söners
förlag
Jackson, C. (1986). Kaunistu väreillä. Borgå: Werner Söderström Oy.
Johanson, B K. (1981). Detta är närbildsfoto. Örebro: Bonnier Fakta Ab
Hart, C. (1984) Personal color analysis metod. United States Patent. [Online]
Tilgänglig:http://www.google.fi/patents?printsec=abstract&zoom=4&id=zicxA
AAAEBAJ#v=onepage&q&f=false (Hämtat 24.4.2010)

??
Hedgecoe, J (1995). Stora fotoboken. Västerås: ICA bokförlag Ab
Hedgecoe, J (1991). Fotografera! Den kompletta handboken. Stockholm:
Streiffert & Co Bokförlag HB
Hilliker, J.A.S. & Rodgers, J.C. (1988) Color Analysis in the Marketplace
[Online] Tillgänglig: http://ctr.sagepub.com/content/6/3/26.abstract (Hämtat
15.11)

Hirsch, R. (2004-2007). Your color edge. Living authentically. [Online]
Tillgänglig: http://www.rochelehirsch.com/coloredgesuzannestheory.htm
(Hämtat 22.4.2010)
Ljung, S. (2002). Stora boken om skönhet. Danmark: Norrhaven Book.
MacFarlane,D.S. & MacFarlane, D.K. (1993) Method and instrument for
selecting personal compatible colors. United States Patent. [Online]
Tillgänglig:
http://www.google.fi/patents?id=XYgbAAAAEBAJ&printsec=abstract&zoom=
4#v=onepage&q&f=false (Hämtat 24.4.2010)
Pooser, D. (1987) Löydä Värisi ja Tyylisi. Jyväskylä: Gummerus Oy
Kirjanpaino.
Spillane, M. (1991) Jokaisen Väri- ja tyyliopas. Borgå: Werner Söderström
Oy.
Radeloff, D.J. (1991) Psychological Types, Color Attributes, and Color
Preferences of Clothing, Textiles, and Design Students. [Online] Tillgänglig:
http://ctr.sagepub.com/content/9/3/59.abstract (Hämtat 15.11.2010)
Face Factory färgårstidsbilder [Online]
Tillgänglig: http://www.facefactory.fi/varianalyysi  (Hämtat 12.2.2010)

CMB historia
http://www.heartsensetherapies.co.uk/phdi/p1.nsf/supppages/1173?opendoc
ument&part=5
http://www.cmb-cosmetics.com/about/cmbhistory.htm (Hämtat 22.4.2010)
??

Bilaga 1
??
??  ??  ??  ??  ??  ??  ??  ??
??
??
??
Bilaga 2
??

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s